Another side of Sweden

Ett av årets roligaste fotominnen är när jag sent en sommarkväll, precis innan solen skulle försvinna ned bakom trädtopparna, passerade en kohage på väg upp till sommarstugan. Ljuset var helt fantastiskt, så jag blev bara tvungen att vända om för att njuta av stunden.

Jag parkerade bilen och gick fram till hagen. Satte mig på huk.

Ett gäng kvigor befann sig mitt i hagen och de blev helt till sig när de upptäckte att någon kom och hälsade på. De skumpade fram till mig, så där härligt som bara kor kan skumpa.

Några meter innan staketet hejda de sig – och sedan stod de bara där och hängde med mig. Nyfikna. Lugna. Vädrande.

Den vita kvigan var modigast så hon skickades fram för att undersöka mig noggrannare.

Jag fick godkänt. 🐄

Länk till ko-film på Instagram:

https://www.instagram.com/reel/Cxira58Iykz/?igshid=NjIwNzIyMDk2Mg==

Två fina kråkor satt på en tråd 

Så plockade jag fram kameran och båda flög iväg, och då fanns… bara tråden kvar. 🎶 

En remake av en fin gammal barnsång, eller nåt. 

Note to self: Går du på fotopromenad i naturen ska linsskyddet vara av och kameran , annars hinner du ju aldrig “fånga” det där himla “ögonblicket”!!