Ibland frågar dottern “Kan jag få låna kameran?” och “Javisst, det går bra.” brukar mitt svar bli. Det är alltid intressant att låna ut kameran.

Den här gången hittade jag henne krypandes på marken, med kameran upp och ner. Det var vinter, kallt och bistert.

“Men vänta, bara lite till.”

Hon såg något fint som skulle fångas. Hon lyckades – och en vattenpöl i Skinnskatteberg blev förevigad.