Sunday summer memories
Hälsingland
Morning walk
Kilafors. December 3, 2023.
Small town winter
Winter fire
Att elda är inte att slänga pinnar på hög och fjutta på för mig. Nej, eldning kräver planering och närvaro. Inte bara ur ett brandsäkerhetsperspektiv.
Eldning är meditativt. Knastret, värmen och vinden som får elden att mullra, ändra riktning eller slockna. Det är härligt levande på något sätt. Jag kan vara eldvakt i timmar. 🔥
– Är det inte dags att komma in nu?
– Nej, jag ska bara…eeeh…kratta lite till här borta.
The summer house during winter
Mysfaktorn är hög även vintertid i stugan. Dock krävs lite hårdare arbete för att komma dit.
1. Skotta parkeringsplats, väg fram till stugan, ner till källaren och utebodar.
2. Värma upp stuga och sängkläder.
3. Meddela källarmusen vänligen men bestämt att vi människor nu tar över ruljansen under några dagar.
4. Fundera ut en strategi för att få loss bilen när det väl är dags att åka hem igen.
☃️
Another side of Sweden
Ett av årets roligaste fotominnen är när jag sent en sommarkväll, precis innan solen skulle försvinna ned bakom trädtopparna, passerade en kohage på väg upp till sommarstugan. Ljuset var helt fantastiskt, så jag blev bara tvungen att vända om för att njuta av stunden.
Jag parkerade bilen och gick fram till hagen. Satte mig på huk.
Ett gäng kvigor befann sig mitt i hagen och de blev helt till sig när de upptäckte att någon kom och hälsade på. De skumpade fram till mig, så där härligt som bara kor kan skumpa.
Några meter innan staketet hejda de sig – och sedan stod de bara där och hängde med mig. Nyfikna. Lugna. Vädrande.
Den vita kvigan var modigast så hon skickades fram för att undersöka mig noggrannare.
Jag fick godkänt. 🐄
Länk till ko-film på Instagram:
https://www.instagram.com/reel/Cxira58Iykz/?igshid=NjIwNzIyMDk2Mg==
Autumn dew
Top 2 favorite photo sessions
Foggy mountains in Hälsingland county – 3 weeks ago. ⬆️
Car cemetery in Värmland county – 3 years ago. ⬇️
Jag har många roliga fotominnen att se tillbaka på, men de här två toppar nog. Hälsingeskogar i gråväder och högsommarkvällar vid en bilkyrkogård Värmland.
Jag hade dock ett problem vid bilkyrkogården – det skarpa ljuset. Den första turen dit gjorde jag på morgonen. Solen stod högt på en klarblå himmel redan då, och de flesta av bilarna befann sig i skugga eller halvskugga. Det blev för skarpa kontraster. I alla fall för mig. Solstrålar sken in mellan bladverken och då har jag svårt att få till bilder.
Men, det hela löstes med att jag åkte dit igen, sent på kvällen. Lite läskigt, mycket fridfullt.
Floating
The only way is up
Så hände det sig att jag äntligen svängde in på den där vägen jag har varit nyfiken på under de senaste 10 åren. Naturreservat står det på skylten. Jag har kört förbi den många gånger, men har aldrig “haft tid”.
Och det hade jag inte idag heller. Jag var ju tvungen att skynda mig hem för att fixa. Asså, det är ju jobb imorgon. Man måste duscha, plocka ur diskmaskinen, vattna blommor, duscha och ja… fixa lite, för det är ju jobb imorgon. Måndag.
Instaology 