Buss-bloggande

What could you do less of?

Stallbron,  Stockholm

Jag skulle kunna dra ner på buss-bloggandet och i stället försöka ha det lite lugnare omkring mig när jag skriver.

Men, det är en lämplig tid och jag har ju ändå inget annat för mig, så varför inte?

Ibland funderar jag över hur andra gör när de bloggar. Skriver man på en ordentlig laptop? Sitter man vid ett städat skrivbord, eller ute på ett café? Vill man ha rörelse och folk omkring sig, eller en tyst skrivarstuga?

Själv sitter jag som sagt på en buss, eller framför nyheterna i TV-soffan.

Det gamla sjukhusapoteket

Jag vandrar runt nästan dagligen på ett sjukhus som sakteliga håller på att nedmonteras. Mina klackar ekar ostört i de tidigare personal- och patienttäta korridorerna. De man möter nu för tiden har antagligen gått fel, eller tjuvlånat en toalett i entrén. Gamla Karolinska Sjukhuset.

Lite verksamhet finns dock kvar, men det mesta har flyttat in i den 320 000 kvadratmeter stora legobiten NKS. Nya Karolinska Sjukhuset.

Utanför den gamla huvudentrén finns ett nedlagt apotek, som för var dag försvinner allt mer in i grönskan. Jag kan beskåda Urban decay i realtid när jag väntar på bussen. Sorgligt, men lite vackert ändå.

Contrasts

Väsby gård (Järvafältet, Stockholm).
Outside my office (Hagastaden, Stockholm).

Det är ju ändå härligt med kontraster. I helgen fotade jag kossor och ladugårdar – idag containrar och lyftkranar.

Även om jag föredrar skogen alla dar i veckan så tycker jag också om staden. I alla fall lite då och då. I morse när jag parkerade bilen utanför jobbet möttes jag av slamret från Hagastaden. Superspännande att se en ny stadsdel ta form.

Egentligen ville jag hoppa över staketet och klättra upp i en av kranarna. Men det går ju inte för sig.

A nice hike with a dip in the ocean

It’s fun with challenges, I like climbing.
The beach didn’t feel like a “Swedish beach”. I prefer them like this – soft pebbles instead of sand.
Halfway treat.

Gålö erbjöd flera fina vandringsalternativ, jag kombinerade Fornstigen och Havtornsslingan. Fantastiskt vackert med tallar, klipphällar, utsiktsberg och småstensstrand. Det var kuperat med ojämnt underlag så ett par skor med ordentlig sula är att föredra. Glöm inte vattenflaskan.

Jag har lärt mig att det kan vara bra att ta en bild på spårkartan – utifall man glömmer bort vilken färg man ska följa.

Det har hänt. (Har jag hört.)