

It’s time to close the summer house.


It’s time to close the summer house.






Tja, är man ute och picknickar i höstkylan och hittar ett paket tändstickor i ryggan, kan man ju få för sig att man vill grilla. Och har man inte torr ved och papper att fjutta på med, kan man ta rikligt med fuktigt gräs.
Poff!
Värsta rökbomben och alla fåglar försvann och mamman började fundera om det fanns risk för brandkårsutrycknig och sikten blev begränsad och lungorna sved – men pizzan blev i alla fall fläckvis ljummen!




Hoping to be able to ski on this water this winter. Cellphone pics, the first one with some kind of romantic filter.




Sunday walk in Tyresta National Park.
Möten alltså. Tidig, tidig söndagsmorgon möter jag en kvinna, klädd i pippigul regnjacka och tung ryggsäck, mitt ute i Tyresta storskog. Ensam. Jag menar, det var riktigt tidigt och långt bort från hus och vägar. “Vilken skummis” tänkte jag.
Först.
Sedan tänkte jag om, och vi sa hej och började prata. Hon hade sovit över uppe på en gammal fort-ruin lite längre fram i skogen. I regn och blåst, strax intill en gammal offerplats.
Inget konstigt med det inte. Det var ju trots allt Halloween.
Jag berättade att jag var ute och fotograferade träd. Crazy. Vi önskade varandra en trevlig dag och fortsatte sedan våra vandringar åt var sitt håll.





Jag är egentligen inte så pysslig av mig – minns med fasa lågstadiets mördande tråkiga flörtkulepysselkvällar – men det här var ju kul. Kladdigt men kul!



This can be a true horror experience. Or really fun! Let’s see.



Anyway, today’s walk was relaxing.
And very yellow.

Summer night memory from lake Järndammen in Sala.



I’m in no hurry.