Det här inlägget får bli på svenska.

Alltså, fotografering och den inre känslan…

Kom hem och upptäckte en bild på minneskortet som jag knäppt utan att vara medveten om det (hästbilden). Med lite fix och trix lyckades jag få till en riktigt trevlig bild på en grenknaprande, blöt Nordsvensk.

En annan bild, som jag jobbade ganska hårt med för att få till (du vet, man kryper runt i buskage, kollar ljus, vinkel, vind och allt det där), känner jag ingenting för. Jag ser bara telefonstolpen och tänker, hur kunde jag missa den? Perfekt sommar-Sverige-miljö, sol och faluröd stuga. Superperfekt, but no feeling.

Men roligt är det att fotografera, och jag tänker fortsätta mitt freewheelande med kameran. Mixa spontanfoto med mer genomtänkt randomsnurrande på P-, S- och A-reglagen. 📸